Han är värd en egen mässa. Speciellt som han blev litet illa behandlad i sist. Den här gången är både text och musik Chicos – dvs orginalet, (översättningen är min). Construção (Konstruktion): Han älskade den gången, som om det var den sista Kysste kvinnan sin, som… Read More
http://www.youtube.com/watch?v=WZWcpEgJZAY&feature=related
Jag är rätt säker på att alla kan tralla med i den här – Chico Buarques orginaltext handlar om ett musikband som passerar på gatan och hur alla som hör dem lever upp – sen när musiken är borta blir allt som vanligt igen!
Krafs och kludd må det vara men det är mitt krafs och kludd. Och så länge jag har nöje av det tänker jag ta bloggoffentligheten i anspråk. Det är ändå ett ganska ödmjukt sätt att pocka på folks uppmärksamhet. Har nu i arla morgonstund tittat… Read More
João Cabral do Melo Neto, delstaten Pernambucos store poet har skrivit en dikt om floden Capibaribe, som rinner upp djupt i inlandet i nordöstra Brasilien och möter havet i miljonstaden Recife. Dikten heter Den fjäderlösa hunden (O Cão Sem Plumas). Den är en mycket realistisk… Read More
Ingrids boktankar har hittat en brasiliansk poet som det verkar vara värt att bekanta sig med: Mario Quintana. Född 1906, alltså i samma generation som Gunnar Ekelöf, i Rio Grande do Sul, längst ner i södra Brasilien. Han har fått epitetet ”de enkla tingens poet”. Poet och… Read More
Den av Vargas Llosas böcker som gjort störst intryck är ”Kriget vid världens ände” och det är av mycket speciella skäl. När jag var 14 år bodde jag ett år med min familj i Sao Paolo, Brasilien. Det var inte så lätt, jag kunde ingen… Read More
Machado de Assis, Vansinnesläkaren Alhambra, 1994, ISBN 91-87680-11-4 I Itaguaís stadskrönika omtalas, att för länge sedan bodde där en viss läkare, dr Simão Bacamarte, av fin jordägarfamilj och bland läkare störst i Brasilien … Den gode läkaren låter bygga ett sinnessjukhus i den lilla staden.… Read More
Stänk och flikar 