Huvudkaraktär: en bebis
Plats: en kyrka
Händelse: Vilse
Genre: Manus
SCEN 1
Utanför kyrkan. Publiken står på kyrkbacken och fryser. Det är låst, de väntar på att bli insläppta.
Några skådespelare i publiken:
Publik 1: — Varför har de inte låst upp, varför får vi inte komma in?
Publik 2: — Han har väl försovit sig, han som ska vara världshusvärd här – eller är det kyrkvärd han kallas? Det är det nog.
En man kommer springande, knäpper sin gylf i farten. Har haft något att uträtta i sista stund. Låser upp kyrkporten. Efter honom en grupp av rätt udda klädda människor och djur. Allihop försvinner in i kyrkan.
Publik 3: — Äntligen — Jag höll på att frysa arslet av mig
Församlingen får gå och sätta sig. (Det tar en stund.) Orgelmusik under tiden. ”Felice Navidad” eller annat lämpligt.
SCEN 2
En ljudlig knackning hörs. In från sakristian kommer ett slitet, tydligt frysande par med en bebis som sover.
Maria, höggravid med blå parkas: — Jag är så trött, tror du vi kan stanna här? Det var väl inte hit vi skulle, eller ?! Det är likt dig att alltid gå vilse!
Josef, en storväxt man i hoodie och slitna brallor: — Dom kan ju bara försöka köra ut oss! Jag vill ha en bira, går och väcker han som har det här stället.
Maria suckar resignerad, inte första gången hon får fixa allt själv. Hittar en sliten soffa där hon kan lägga sig och vila. Josef kommer tillbaka. Slänger sig ner i en fåtölj med sin öl.
SCEN 3
In från höger kommer ett gäng hundägare i hundägarkläder med sina vovvar som försöker se ut som får.
Hundägare 1: — Det skulle va nåt på gång här sa dom.
Hundägare 2: — Vem sa det.
Hundägare 1: — Ett gäng ungar sa nåt om några som hade sagt till dom att … De såg utklädda ut långa klänningar liksom. Som ett vilsekommet luciatåg.
Hundarna har fått syn på Maria som fått sitt barn och ligger i soffan alldeles utmattad, försöker dra sina hussar ditåt.
Hundägare 3: — Det är nåt med henne där. Hon kanske behöver hjälp. Oj hon har en bebis! Här! Inget ställe för en knatting.
Det omtalade gänget ungar som smugit in från vänster sjunger nåt lämpligt ur Jesus Christ Superstar. Församlingen står upp, sjunger med.
SCEN 4
I kyrkans mittgång kör en röd Ferrari upp mot koret. Orgeln spelar ”Oh lord won’t you give me a Mercedes benz” Hundarna börjar skälla som galningar, blir tystade av sina ägare.
En svartklädd typ i mörka glasögon kör, med i bilen två andra rätt slitna typer i skinnjackor med nitar. De stannar, kliver ur, bär på en rätt stor trunk som verkar full av nånting som vovvarna reagerar på.
Den svartklädde: — Är det verkligen här vi skulle dumpa grejorna — Dom där ser ju verkligen ut som nobody.
Skurk 1: — Det var ju du som envisades med att vi skulle följa efter mercedesen med trasigt bakljus. Vi hängde ju på det där ljuset jättelänge innan det försvann bakom kyrkan.
Skurk 2: — Det måste vara här.
Den svartklädde: — Åkejrå.
De kliver ur bilen alla tre, närmar sig kvinnan med den lilla bebin.
Hundarna har nu satt sig som en skyddande ring runt soffan med bebin och Maria. De morrar varnande. Väskan ställs på golvet, de tre inte så visa skummisarna är ändå tillräckligt visa för att inse att det inte är läge att gå fram längre, liksom. Men de måste få nåt sagt till Josef i alla fall.
— Ni måste dra. Med en gång; grabben är inte säker här. Vi hörde nått om människohandel … eller om det handlade om stamceller. Ni måste i alla fall dra nu med en gång. Ta med trunken, vi måste ändå göra oss av med skiten. Det kan ni leva på ett tag. Ni hittar nog någon att deala med.
Alla ungarna, alias änglarna hoppar in och skuttar runt och flaxar i sina luciaklänningar. Sjunger ”Staffan var en stalledräng …”
TABLÅ.
Kommentarer