Är ni upplagda för litet hemtrevlig gammaldags skräck? Riktigt mysig med vargyl, iskall vintervind, blod och död, män som är vargar och vargar som är män. Förvandlingar och oväntade förvecklingar. (I grund och botten handlar det om sex, naturligtvis.)
En mormor sitter vid brasan och stickar och berättar de rysligaste historier för sitt barnbarn. Hon stickar en fin schal till den lilla så att hon inte ska frysa när hon går genom skogen på vintern.
– ”Se en så’n fin färg garnet har, inte sant – rött för att passa lillans rosiga kinder”, säger mormor
– ”En riktigt blodig röd, en riktigt blodig …” svarar kavata lilla Rödluvan.
Hon låter sig inte skrämmas:
Jag är inte rädd för nå’t – min pappa har gett mig en stor kniv, titta, en så’n fin kniv jag har! – Kan jag inte använda den kanske? – Såg jag inte när pappa stack grisen kanske? Det finns inget i skogen som kan skada mig!
– – –
– ”Vissa vargar är håriga – på insidan!”, försöker mormor
– ”Va! som en fårskinnsjacka!”, skrattar Rödluvan.
Veckans radioteaterföreställning heter ”Rödluvan och vargarna” skriven av den brittiske författaren Angela Carter. Den är underbar – litet otäck och mycket humoristisk, ganska underfundig och med många bottnar. Helt fantastiskt iscensatt av SR:s ljudtekniker. Illusionen av vintrig mörk skog, full av oknytt, vargyl och korpskrin i bakgrunden, är övertygande. Vargen är faktiskt ganska skrämmande! Jag ska inte avslöja slutet, det är oväntat. Ni anar nog att vargen möter en besvärligare motståndare än i orginalsagan.
Koka en kopp gott te och tänd en brasa (om möjlighet finns), placera dig bekvämt i bästa fåtöljen, det ska vara mörkt och kallt utanför – Klicka sen in på radioteaterns sida och njut!
Angela Carter är en av alla de där som jag inte känner till. Trots att hon 2008 av The Times rankades som nr 10 bland storbritanniens bästa författare under efterkrigstiden. ”Known for her feminist, magical realism, picaresque and science fiction works” enl Wikipedia. Hon var mycket mångsidig; skrev romaner och noveller, lyrik, barnböcker, dramatik, ett operalibretto baserat på Woolf’s ”Orlando”; hon verkade dessutom som journalist. En hel del finns översatt – men det vore väl skam om man inte skulle klara av någon av hennes romaner på orginalspråk. – Har någon av er andra läst något av henne?
(Finns tyvärr inte kvar på Sveriges Radios hemsida.)
(Publicerat i Stänk & Flikar 30 oktober 2010)
Lustigkulles Stänk & Flikar 
Kommentarer