Vid Babij Jar finns ingen minnesstenTvär som en skrovlig gravskrift är ravinenJag känner skräck. Jag är idag med ensså gammal som hebréerfolket.Det är som vore jag en jude självJag vandrar genom forntidens EgyptenJag dör fastnaglad vid ett korsoch jag bär ännu spår efter spikarna. Det… Read More
Någon gång i mitten av 1300-talet skrev Francesco Petrarca; gammal, trött och modlös. Det är som om jag hörde min kvinnas röst beständigt kalla mig; och dag för dag har så mitt inre och mitt yttre jag förändrats, modet slocknat i mitt bröst på bara… Read More
Liv Strömquist och Horace Engdal hittade två av mina absoluta poetfavoriter på sin bildningsresa i SVT2: Anna Achmatova och Fernando Pessoa. Dessutom en helt ny bekantskap, Giacomo Leopardi som jag kommer att försöka lära känna. Ändå en ganska god behållning av en TV-serie. Nersidan har varit att programmen var… Read More
Om de bebodda världarnas rikedom I några världar har man bekräftat Riemanns förmodan om primtalen I några världar avtvingar man uråldriga svampar utdragna bekännelser I någon värld är det djupa mörkret genomlyst av underbara talande stenar I rätt många världar varar sommaren ett århundrade, och… Read More
Jag tror på den ensamma människan Gunnar Ekelöf Jorderiks gull Stoft är och mull, Himlen allen är av salighet full psalm 365 gamla psalmboken +++ Jag tror på en helig allmännelig offentlig sektor De levandes uppståndelse och ett jävla liv Jag tror på det jävla… Read More
Törs man hoppas på ett lyrikpris? Ko Un, den koreanske mycket produktive och folkkäre poeten är värd priset och det brådskar – han är över 80. En mästare på koncisa miniatyporträtt av människor och öden och en demokratiförkämpe. Det finns tre volymer i svensk översättning:… Read More
Nyss hemkommen från min vinterresa vittjar jag posthögen som har byggts upp på dörrmattan. Jag hittar, som en ljusglimt i vinterrusket, nr 6/2012 av Lyrikvännen. Det har temat nonsens och är fyllt av bubblande ordglädje! Alla de godaste nonsensrussinen utpillade ur den svenska litteraturhistorien och… Read More
Tyst är lunden, och sjön, som kysst strandens somnade ros, är tyst. Aftonskimret, som milt besken tempelkullen, har bleknat ren stilla, drömmande stilla. Tysta stjärnor ur havet gå, stilla palmernas kronor stå, sen därunder i myrtenskog vinden suckade nyss och dog stilla, drömmande stilla. Tyst… Read More
Stänk och flikar 