comment 0

I exil – om längtan

När Florens omslöts av sin gamla stadsmur
varifrån ännu dagens timmar ljuder,
rådde där fred, och man var kysk och måttfull

Då fanns det inga diadem och halsband,
ej utpyntade kjolar, inget bälte
som var förmer än den person som bar det.

Än blev ej fäder rädda när en dotter
föddes till världen, ty med giftasålder
och hemgift iakttog man alltjämt måtta.

Huset var inte större än av nöden
hur yppigt man kan inreda gemaken
hade Sardanapal ännu inte visat.

/ … /

Bellincion Berti såg jag gå med enkelt
bälte av läder, och av horn dess spänne,
och hustrun kommer osminkad från spegeln;

och jag såg Vecchio och Nerli nöjas
med simpla läderjackor utan prydnad
och hustrurna tillfreds vid lin och slända.

Lyckliga kvinnor, ni som ägde visshet
att få er grav i egen stad, och aldrig
för franska resor övergavs i sängen!

En såg man vaka tålmodigt vid vaggan
och trösta ömt den lille med det barnspråk
varav föräldrar har så mycket nöje;

och en berättade för tjänstefolket,
sittande vid sin spinnrock, gamla sagor
om Fiesole och Rom och om trojaner.

/ … /

Till detta fridfulla och sköna stadsliv,
till så lojal och rättrådig befolkning
och till så ljuvligt hem lät mig Maria,

åkallad under höga rop, få komma,
och där i ert antika bapisterium,
kristnades jag med namnet Cacciaguida.

Utdrag ur Paradiset sång XV i Den gudomliga komedien av Dante Alighieri. Den Cacciaguida som berättar om det idylliska livet i Florens ”förr i tiden”, var en högt respekterad förfader till Dante från 1100-talet.

Dante föddes i Florens omkring 1265. Han blev involverad i Florens våldsamma och komplicerade politiska liv. Som Guelph, anhängare av kejsarpartiet, drog han det korta strået och dömdes till ett liv i exil när han var 37 år.  Han levde under exiltiden i beskydd av olika furstar och mecenater en rad städer: Rom, Verona, Lucca, Sarzana. Han kunde aldrig återvända till sin älskade hemstad utan dog i Ravenna 1321. Då hade han precis avslutat sin Komedi med sista delen, ”Paradiset”. Komediens första delar ”Helvetet” och ”Skärdelden” skrev han från 1315 och framåt.

Som läsare av Komedin förstår man att han var en mycket lärd man, bevandrad i alla områden av dåtidens vetande. Litteratur, naturligtvis, både den klassiska och samtida, vetenskap, filosofi och historia… Jag tycker att passagerna där han avslöjar sina kunskaper i astronomi, om hur världen och himlakropparna är uppbyggda, är mycket fascinerande.
Till yrket var han apotekare och medlem i apotekarskrået i Florens. Troligen utövade han inte yrket, men medlemskap i ett skrå var en förutsättning för att få delta i det offentliga livet i hemstaden.

Vi är en grupp här i Vadstena som träffas på Antikvariat Mikrokosmos en gång i månaden och högläser Den gudomliga Komedin. Ett bra sätt – Helvetesdelen är spännande och ganska lättläst men sen blir det tyngre och bitvis ganska tråkigt; då har man hjälp av varandra för att komma vidare. Så smäningom ska jag väl skriva något sammanfattande om den här magnifika och brokiga berättelsen från 1200-talets Norditalien.
Ett par citat till ur Paradiset. Sång XVII:

Allt det du i ditt liv har hållit kärast
måste du överge; det blir den första
pilen din landsflykt skjuter från sin båge
Du kommer att få erfara hur andras
bröd smakar bittert och de steg blir tunga
som leder upp och ned för andras trappor.

Sång XXV:

Om någonsin det heliga poemet
vid vilket jord och himmel har lagt handen
så att i många år det gjort mig mager,
besegrar hatet som tog från mig fållan
vari som lamm jag sov, och där jag kämpat
emot de vargar som blott vill dess ofärd,
då skall som diktare jag återvända

Kommentarer: Sardanapal var en assyrisk furste som var ganska måttlös och de ”franska ”resorna syftar på de affärsresor som Florens köpmän gjorde till Paris och Flandern allt oftare när det merkantila livet i staden utvecklades under 1200-talet.

Bilder från Siena. Allegori över det Goda Styret av Ambrogio di Lorenzo 1338-40

Ambrogio di Lorenzo Det goda styret Siena

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s