comment 0

1905, i Sankt Petersburg

Min obekante från ön hade länge hatat Petersburg: där borta där Petersburg reste sig i en molnbank; där byggnaderna ångade; där det över byggnaderna verkade som om det svävade något ondskefullt och mörkt väsen, vars andedräkt med granitens och stenarnas is hårt fjättrade de en gång i tiden grönskande och lummiga öarna; någon mörk, hotande, kall riktade där bortifrån ur det tjutande kaoset sin stenhårda blick och slog, vansinnigt svävande sina fladdermusvingar; och piskade med sina myndiga ord öns fattiga befolkning, då den framträdde där ur dimman …

”Den obekante” är en av nyckelkaraktärerna i Andrej Belyj’s roman Petersburg. Här i 1a kapitlet är han på väg från förortsslummen på Vasilijön in till de fina kvarteren vid Nevskij Prospekt med ett olycksbådande knyte dinglande i ena näven. Ett knyte som på krokiga och skumma vägar ska överlämnas till Nikolaj Apollonovitj, son till den högt ärade senatorn Apollon Apollonovitj Ableuchov, chef för Ämbetsverket. Belyij fortsätter:

För vår egen del vill vi säga: o, ryska folk, ryska folk! Släpp inte hoparna av krypande skuggor från öarna in till er! Räds öborna! De har rätten att fritt bosätta sig i Imperiet: för den sakens skull är de svarta och grå broarna kastade över Lehtes vatten mot öarna. Man borde riva dem …
För sent …

Intrigen rör sig långsamt framåt med huvudkaraktärernas rörelser i den dimmiga, kalla och fuktiga staden där mörka skuggor och gäckande fantomer glider förbi. Vi följer deras tankar – författaren skiftar perspektiv från fader Apollonovitj till sonen till ”den obekante” till diverse skumma mellanhänder, till vackra damer med tvivelaktig moral… Vi är hela tiden i rörelse genom gator och gränder, över broar, genom salar i palats och trapphus i fattiga ruckel. Det är en märklig drömlik stämning i romanen. Scener glider förbi, in bakom varandra, överlappar och skiljs igen genom ideliga upprepningar och suggestivt bildspråk. Samtidig skapar författaren ett avstånd med sin torra sarkastiska humor – tillsammans med berättaren kan vi iaktta alltihop, bekvämt och roat tillbakalutade.

Romanen utspelar sig under den sista septemberdagen 1905. Den mörka stämningen har en mycket konkret bakgrund. 1905 utbröt den första revolutionen i Ryssland efter en lång period av oroligheter och attentat. Det började den 22 januari i Sankt Petersburg med  den blodiga söndagen då hundratals svältande arbetare sköts ihjäl av tsarens trupper under en protestmarsch. Efter mordet på storfursten Sergej Alexandrovitj, utbredda strejker och våldsamheter blev tsaren till sist tvungen att gå med på att bilda en folkvald församling – Duman. I oktober valdes Leo Trotskij till ordförande för Sankt Petersburgs första arbetarråd. Innan årets slut var arbetarrådet upplöst igen och ledarna häktade.

Inför första läsecirkelmötet i morgon har jag precis läst ut de första kapitlen. Petersburg är en fantastisk roman. Än så länge associerar jag till Dickens, Poe och definitivt till Strindbrgs Röda Rummet. Första kapitlet slutar så här:

Författaren som hängt upp illusionens bilder till beskådande, borde väl snarast möjligt ha tagit bort dem och avbrutit berättelsens tråd – om så först nu i denna mening; men … så tänker inte författaren göra; och till detta har han tillräcklig grund.
Hjärnspöket är bara en mask; unde denna mask fullbordar för oss okända krafter sitt inträngande i hjärnan; och om så Apollon Appollonovitj bara är vävd av vår hjärna, så kan han trots allt skrämma med en annan, skakande existens, som anfaller oss om natten. Av attributen till denna existens är Apollon Apollonovitj åstadkommen …

… den ålderstigne senatorn kommer också att jaga och jaga efter dig i sin svarta vagn, käre läsare, och från och med nu kommer du aldrig i tiden att glömma honom!

Bild från Wikipedia; porträtt målat av Léon Bakst, 1905

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s