Till min stora förtret glömde jag ”Det röda fältet” på malmötåget häromdagen. (#*%&* grr … ) med ca 1/4 kvar att läsa. Det är beställd igen men jag får ta tag i en annan kinesisk författare medan jag väntar. Det blir ”Genombrottet” av Can Xue. Kom ut i original 1988 och är nyöversatt av Alexis von Sydow, Lethe.
Ur baksidestexten:
Genombrottet berättar om livet på en gata i en fiktiv stad. Dess invånare spekulerar om den mystiska Fru X. Romanen väver samman deras ändlösa antaganden till ett verk som är både en politisk liknelse och en surrealistisk fantasi.
Stänk och flikar 
Så snopet! Såg filmen Det röda fältet när den gick i svt för ett tag sedan, mycket vacker, men samtidigt våldsam. Har förstått att boken går i samma stil?
GillaGilla
Jo – boken är bitvis våldsam men har andra sidor också. Den japanska ockupationen och befrielsekriget var fruktansvärda och Mo Yen är mycket detaljerad och konkret. Men det är samtidigt en varm och nära skildring av huvudkaraktärerna, av byn och naturen som gör boken fängslande.
GillaGilla
Så snopet. Precis som jag som tipsade alla om filmatiseringen häromveckan och sedan glömde att spela in. Till ngt helt annat, stort tack för all inspirerande läsning om Petrarca!
GillaGilla
Jag läser Genombrottet av och till, den är väldigt omfångsrik……den kommer att bli utläst.
Ibland är den kul faktiskt, oj vad de spekulerar och har sig på den där gatan!
GillaGilla
Den påminner litet om en pusseldeckare. Man får information (skvaller!) om samma sak från olika håll, somligt försvinner somligt kommer till. Men något säger mig att det inte blir någon vanlig mordgåta!
GillaGilla