comments 4

Romantiska blommor

Med berått mod och viss bävan har jag tänkt fördjupa mig i den romantiska diktningen. Jag skulle nog inte ha haft vare sig mod eller lust att göra det om jag inte hade upptäckt Horace Engdalhs skriverier i ämnet. Jag är förtjust i hans litet torra, lätt ironiska och understundom humoristiska sätt att skriva. Han är dessutom mycket pedagogisk – man tycker sig faktiskt förstå något av Atterboms och Stagnelius diktning när man har läst. Och jag blir intresserad – varför satsade man inte på att bli litteraturprofessor i stället för sjöingenjör, det verkar mycket roligare!

Det första bok jag fick ögonen på (och som jag har skrivit om tidigare) var Minnets svanar från 1988. Nu ligger dessutom Den romantiska texten, -86, Ärret efter drömmen, 2009, och Kärleken av Stagnelius,-96, framför mig. Om man orkar mer Engdahlsk romantik finns dessutom P. D. A. Atterbom: Minnen från Tyskland och Italien I-II och Gustav Philip Creutz: Dikter och brev att ladda ner från Svenska akademiens hemsida. – Etc., etc.

I förordet till Den romantiska texten skriver Engdahl:

Romantiken finns inte, men den kan uppfinnas och det kan vara vara givande att göra det.

Romantikerna definierade sig inte själva som en viss skola, typ ”romantisk poesi contra ickeromantisk poesi”. All ”sann poesi” var romantisk. Han citerar F. Schlegel: ”Den omfattar allt vad som är poetiskt, från de största konstsystemer, rymmande andra systemer i sig, till den suck som det diktande barnet utandas i konstlös sång” (116. Athenäums-Fragment, 1798) – En definition som man inte har så mycket hjälp av om man försöker förstå ”Romantiken”. Redan börjar begreppen sväva och suddas ut i kanterna. Jag har nog aldrig träffat ett diktande barn som andas i konstlös sång. (???)
Engdals pragmatiska angreppsätt är att begränsa sig till en klunga texter med besläktat formspråk:

Romantikens gränsöverskridande energi kommer att frigöras först när vi läser den som texter och inte som världsåskådning.

Ett helt annat sätt att läsa romantikerna än det psykologiserande och tragglande av svårbegripliga idéer som jag minns från gymnasiet. Stimulerande! – Jag skulle också vilja få med tyska och engelska diktare, Shelley, Keats, Byron, Coleridge, Schiller, Goethe, … Har någon ett tips på bra litteratur om dem?

Vi får se hur det går – en och annan ”romantisk blomma” borde jag kunna presentera.

För den som vill få ordning på koncepten har Wikipedia en innehållsrik sida om Romantiken.
Därifrån sammanfattar jag:
Romantiken var en reaktion mot den förnuftstro, materialism och mekaniska världsbild som rådde under upplysningen.
Intellektets betydelse avtog till förmån för den inre, subjektiva upplevelsen, fantasin och känslan.
Den vände sig mot klassicismens regler – Formerna löstes upp och en större individualitet tilläts.
Studiet av själen och metafysiska spekulationer kombinerades med en ny syn på konstnären som ett skapande geni.
Annonser

4 Comments

  1. Du kanske redan har läst Gunnar Hardings trilogi :En katedral av färgat glas ,Och drog likt drömmar bort och Där döda murar står? Men annars är det en riktigt bra samling av engelsk romantik (Byron, Shelley, Keats och Wordsworth och Coleridge ). Själv älskar jag romantiken… framför allt den engelska då….

    Gilla

    • Nej jag har inte läst dem – här finns stora luckor! Engelsk romantik är praktiskt taget en vit fläck på min karta.

      Vilket bra tips – och billigt. De kostar bara 39 kr st i pocket … så jag kom att tänka på att jag faktiskt har råd med litet mer. Jeanette Wintersson t. ex. Så nu väntar jag på bokpaket.

      Tack, tack!
      Jag tror inte att jag älskar romantikerna – men de ska få en chans. Man blev faktiskt ganska avskräckt i skolan men numera har man ju förstått, att skolan ofta hade fel!

      Gilla

      • Tack och lov lämnade min skola de engelska romantikerna i fred (annars hade jag nog inte fattat sådant tycke för dem..) . De svenska är det däremot lite värre ställt med för min del (jag hade tre på varandra följande usla lärare i svenska på gymnasiet). Roligt att Hardings böcker säljs till så bra pris!

        Gilla

  2. Horace är bäst, helt enkelt. Så otroligt beläst och intressant. Och med en fantastisk förmåga att formulera sig elegant. Han borde ha fortsatt att vara ständig

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s