Lars Wivallius är värd en närmare bekantskap – han var en av de mest fascinerande personligheterna i sin tid, ser jag efter att ha surfat runt litet. Född 1605 på Vivalla gård utanför Örebro där han också dog 61 år gammal efter ett mycket brokigt liv. Han läste i Uppsala som fattigstudent på det allmännas bekostnad, drog runt i Europa på äventyr, att studera språk var förevändningen. Han uppträdde inte sällan under falskt namn och lyckades t.o.m. bli gift med en dansk adelsfröken som ”friherre Erik Gyllensparre”, men avslöjades. Han satt upprepade gånger i fängelse, där han diktade sina vackra visor. Birger Berg har skrivit en bok om honom som jag skulle tro är mycket läsvärd. Klagovisan finns f.ö. som faksimil på Litteraturbanken.