comments 4

Ett krigarhjärta

1692 befann sig unge greven Magnus Stenbock i Bryssel. Han skriver brev till sin hustru Eva Oxenstierna. De hade varit gifta två år och hade en liten son. Nästa barn var redan på väg.

Aldra kieresta ädla lilla hustru.

Min dygdiga dockas bref af den 1 augustij bekom jag i går aftes i dätt samma jag ville gå till sängs. Jag har där uppå gudh skee lof såwitt wäll (män pattrache ha wari krultij) Gudh skee lov du mår wäl min Engell jag mår och wäll gudi wari ärat. Om jag man wore hos dig så skulle jag leka söst och tåwa sost och in: sen anabe må pille Bettelson, will äta och dricka så mycke lill ha, potty mamma jumpan putta lilla bita, tralell. ( … )

Om du intett befinner dig wäl min hiertas docka, så blij där du är och spar din resa hos min så kunna wiij resa först i December tillsamman öwer Dannemark och Siöwegen i wår tillbakars, dock låter jag dig min hiertans unge lilla giöra hwad du sielf behagar. Låth mig weta min dygdiga Engell hwad du resolverar och achta dig för gudz skull, madame putkers är en god hustru, och henne är du wan, madame Gravendall är wäl så godh och tar achtt uppå dig och behåller den lilla om vi resa hem. Jag lemnar altt i din egen disposition, låth mig ändoch weta hwad som lärer skee. Jag har skrivit alla wekor 2 gånger. ( … )

Adieu min ädla docka lilla, Gudh den aldra högsta han welsigne och bewara dig på alla dina wegar han förläne dig en nådig förlossning uthij rettan thij hwilkett önskar min ädla alla kieresta gudhinna af din trogna och underdåniga man och tienare i döden.

M. Stenbock

Ett kort PS avslutas med: ”Sparren pussar din tiortell.” – vad nu det betyder (Jag rodnar och fnissar klädsamt!)

En kärleksfull, varm och omtänksam make! Det lekfulla äktenskapliga kodspråket är rart även om det nästan känns en smula indiskret att läsa ett så intimt brev. Paret fick elva barn, sju överlevde till vuxen ålder. Magnus Stenbock gjorde karriär som härförare under Karl XII, det är så man kommer ihåg honom från skolan, men han var också dåtidens främste offentlige talare, vår förste folkkäre idol, textförfattare och konstnär. Men så här på Valentins dag kan man ju tänka på honom som älskare och make.

Magnus och Eva hade nog varit roade av denna lilla vers av anonymt ursprung:

Duffuan och wallmon the gå i dantz
och duffuan dantzar i valmons handh.
– Här dantzar en lijthen duffua.

Duffuan och wallmon the gå i sengh,
och duffuan dantzar i valmons fhampn.
– Här dantzar en lijthen dufua.

Duffua, du dufua, du still dijn dantz!
Du tappar bårt dijn rosen kranss!
– Här dantzar en lijthen duffua.

Texter hämtade ur ”Svensk Litteratur”, del 1.

Annonser

4 Comments

  1. Lustigkulle: Testing, testing. Brev är intressanta. Har just hittat gamla släktbrev som ibland får mig att se med nya ögon på ganska föga kända människor.

    Gilla

    • Jag antar att de är kända för dig – och det är väl det som är intressant. Jag tycker om att läsa brevsamlingar – det direkta tilltalet, det känns som om man vore där.
      (Länken bakom ”Mrs Calloway” går fortfarande till ”http://aroomofmyown/” dvs ingenstans. Men du vill kanske ha det så?)

      Gilla

  2. Bengt Nilsson

    ”Sparren pussar din tiortell.” skulle kunna vara ett skämtsamt sätt att uttrycka att en man vid namn Sparre framför sina hälsningar.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s