Genom Ingrids boktankar hittade jag Boklesebloggen min som ger oss följande utmaning:
En Nationalistisk dikt.
En Natt-dikt
En diktare på N
Och trots att det börjar bli väl mycket lyrik på Stänk och Flikar, vilket inte var meningen, kan jag inte motstå ..
Jag är skeptisk till nationalism, så mycket ont sker i nationalismens namn. Men visst, en blek midsommarnatt känner jag mig väldigt Svensk – vårt personliga förhållande till naturen är svenskt, om något. (fömodligen egentligen skandinaviskt). Harry Martinson får presentera den svenska sommarnatten:
Juninatten
Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.Juninatt blir aldrig av
liknar mest en daggig dag,
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusan hav.
Martinssons dikt hade klarat nästa utmaning också men jag gillar den här lustiga, nattliga kärleksförklaringen av en sömnlös Karin Boye:
Från en stygg flicka
Jag hoppas du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund…
Jag hoppas du inte får en blund!
En diktare på N … jag fick leta en stund men så kom jag på, naturligtvis, fru Nordenflycht (Hedvig Charlotta). Se så mästerligt hon flätar sina rim om förbjuden kärlek:
Den tysta kärleken
Jag älskar, döljer lågan
jag nöjes av plågan
jag lider
jag kvider,
älskar utan hopp
i tveksam fruktan kämpar
med kvävda suckar dämpar
den smärta
mitt hjärta
i tysthet fräter opp.
O, allraljuvsta börda!
O, söta kärlekskval,
att hemligt kunna vörda
sitt höga val!
Du har rett i at mykje vondt har skjedd i nasjonalismen sitt teikn, og det er mykje vondt som er knytta til det omgrepet og gjer det vanskeleg å bruke det. Samtidig er det jo også noko godt i nasjonalkjensla, skildinga av eit landskap der ein kjenner at ein høyrer heime, som det må gå an å ta vare på.
Nordenflyckt var eit heilt nytt namn for meg, men den smakebiten du gav gir heilt klart meirsmak. Det er jo fantastisk å finne ein poet som er så stødig på pennen at ho kan føre eit hjerte-smerte-rim, utan at det blir patetisk.
GillaGilla
Troligen därför att det vi idag uppfattar som klichéer, ännu inte hade hunnit bli det när hon skrev på 1700-talet. Och för det att hennes dikt skildrar en verkligt upplevd olycklig kärlek. – Hon har i alla fall så mycket självinsikt att hon medger att också olycklig kärlek har en ljuv om än bitterljuv sida!
GillaGilla
Det er nok veldig sant! Klisjeane har vel vore originale ein gong, dei også.
GillaGilla
Martinsons dikt hör nog till en av de vackraste dikter jag vet. Ingen kan skriva naturlyrik som han- och juni månad har väl aldrig framträtt tydligare än här… just så är ju en juninatt.
GillaGilla