Jag har ett par diktantologier utgivna av ”En bok för alla”, Ordmusik och Den nyaste ordmusiken. Bra samlingar, jag plockar ganska ofta ner dem från hyllan. Tänk så lätt det är att hitta sina egna pärlor när någon beläst människa gjort grovjobbet! Här en liten samling vinterdikter:

Snö dalar ner av Peter Sandelin

Snö dalar ner
berg sjunker undan
tåg anländer inte
förstäder slocknar . . .
. . . djuren som vi inte tänkt på
ser vi nu framför oss
fast de gömmer sig någonstans
i de djupa skogarna
där rymden dalar och dalar . . .

Två av Bertil Pettersson

Mänskligheten
är ett annat ord
för gruppensamhet

En människa
gör ingen sommar
men två
gör vintern mindre kall

C-dur av Tomas Tranströmer

När han kom ner på gatan efter kärleksmötet
virvlade snö i luften
Vintern hade kommit
medan de låg hos varann.
Natten lyste vit.
Han gick fort av glädje.
Hela staden sluttade.
Förbipasserande leenden –
alla log bakom uppfällda kragar.
Det var fritt!
Och alla frågetecken började sjunga om Guds tillvaro.
Så tyckte han.
En musik gjorde sig lös
och gick i yrande snö
med långa steg.
Allting på vandring mot ton C.
En darrande kompass riktad mot C.
En timme ovanför plågorna.
Det var lätt!
Alla log bakom uppfällda kragar.