Diktsamlingar av Ko Un är svåra att hitta – jag har letat länge efter Tiotusen fotspår och andra dikter. äntligen napp på Bokbörsen! Hittat annat efterlängtat också med mindre möda:

CHRISTENSEN, INGER: SOMMERFUGLEDALEN Christensens berömda sonettkrans, är underbar! En modern klassiker!
CHRISTENSEN, INGER: DET
MAJAKOVSKIJ, VLADIMIR: JAG! Den store dundraren i urval och tolkning Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt
ACHMATOVA, ANNA: DIKTER
KO UN: FRÅGA MÅNSKENET OM VÄGEN, ZENDIKT

Så nu väntar jag på en redig trave med lyrik – det mesta har jag tidigare lånat på biblioteket. – Ett sätt att köpa poesi som jag tycker funkar: Först låna och smaka, sen köpa det som gillas! Dikter behöver man ha. Det går inte att ”läsa ut” en bra diktsamling. I mitt huvud är just nu Majakovskij ”Om det där .. ” Inför 14e februari. (Åh – han skulle vrida sig i sin grav om han kunde – att förekomma i ett så småborgerligt sockerjollrande sammanhang! – Struntar jag i.)

Av Eva Ström om Sommarfugledalen i sitt minnesruna över Inger Christiansen, som ju gick bort -09 :

Denna dikt består av femton sonetter där den sista består av begynnelseraden av de övriga fjorton. Den femtonde sonetten reser sig som en bevingad fjäril ur de övriga fjorton, en bild av själen befriad från sitt kroppsliga fängelse, en klassisk uppståndelsesymbol. Fjärilsdalen blir dödens hyllning till det oförgängliga i livet. Här ett utdrag ur den sjunde sonetten i Sven Christer Swahns lyhörda tolkning:

”Så minn mig om en sommardag på Skagen
Då ängsblåvingarna i parningsflykten
Flög runt som himmelsflikar hela dagen
Med ekon av det blå från Jämmerbukten

Men vi som bara solade och andades
Så talrika som bara två kan vara
Fick kroppens element så sammanblandade

Av jord som havs och himmels mellanting
Två människor som gav varandra bara
Ett liv som inte dör som ingenting”