comments 5

Vill vi ha den – den digitala boken?

Enligt en studie från KTH måste man läsa 33 böcker på en elektronisk läsplatta innan den blir mer miljövänlig än en pappersbok – förutsatt att man promenerar till bokhandeln. (Om jag har förstått det hela rätt.)

Men det handlar inte bara om miljön, väl. Vi tycker väl om våra böcker!?

Att titta på dem i hyllan, hålla dem i handen, bläddra hit och dit, den mjuka kontrasten mellan trycksvärta och gulvitt matt papper, det vackra omslaget,   – travarna på golvet när bokhyllan är för liten, papperslapparna som är bokmärken, det ömtåliga omslaget (ganska snabbt blir det fransigt), att dammsuga översta hyllan, funderingarna på att man kanske måste köpa en ny bokhylla alt. skaffa en större lägenhet när man inte får plats med fler bokhyllor, de tunga pappersskassarna när man ska flytta, då kaffekoppen för femtioelfte gången välter över boktraven på köksbordet (eftersom man inte har plats för någon mer bokhylla), känslan av överväldigande kunskapsmängd när man tittar på sina böcker, insikten om allt som man glömt när man tittar på sina böcker, den fräcka Aha-upplevelsen när man hittar Husmoderns kokbok från 1942 (avlagring från en tidigare epoks nördiga kokboksintresse, det skulle kunna vara Stf:s årsbok 1973 eller någon mycket död poet från 18-kallt), upplevelsen av död, dammig pappersmängd – nog tycker vi väl om den! Handen på hjärtat.

Eller kommer vi att gilla den framtida smarta digitalboken – där man kan ”vika hörn” och ”skriva i marginalen” utan att det förstör boken. Där man snabbt kan leta rätt på det där förunderliga citatet. Insikten om att distributionen av böcker har blivit så billig att det öppnar dörren för många fler skribenter. Att kunna skaffa sig MASSOR av böcker utan att bli ruinerad (eller behöva slå upp tältet på gräsmattan för hitta någonstans att sova). Blir det så?

Jag såg en syn – den fattiga landsbygdsskolan i Kenya, Bhutan, Burkina Faso som på sekunder skulle kunna ladda ner allt vad de behöver på sin begagnade biståndsdator. (Nog cirklar väl satteliterna över det innersta av Afrika och Asien ocskå?) Till elever som alla har en e-bok i handen. (Kopior KAN produceras skitbilligt!)

Då får man äntligen plats för alla de där (utvalda) vackra, värdefulla, böckerna som man verkligen vill ha som papperskopia. Poeterna, Dante, Homeros, Shakespeare, Cervantes, konst- och foto-böcker, etc.

Vad tror ni? – Jag kommer nog att köpa en digitalbok så snart jag hittar någon som är smart och trevlig nog.

Nästa fråga är – kommer text, dvs ordet, att överleva som kunskaps- och underhållnings-medium? När man med nästan samma distributionsmedium och nästan lika billigt kan distribuera text + bild eller film (ev. + textkommentar)?

Annonser

5 Comments

  1. Text tror jag kommer att bestå och jag kommer aldrig att byta ut mina böcker mot en digital läsare. Men, som komplement är de helt OK. Jag läser klart mer än 33 böcker på ett år så miljöaspekten spelar roll i mitt fall.

    Gilla

  2. Jag skrev för lite sedan eget inlägg om läsplattor och jag tycker det är intressant och spännande. Det är svårt att sia om framtiden och dess utveckling med ny teknik, men jag har svårt att se mig ersätta pappersboken, däremot tror jag att läsplattan kan vara ett sjukt bra komplement (med de rätta funktionerna) om man, exempelvis, behöver bära med sig mycket böcker (till seminarier, bokcirklar, lektioner). Och likt Lyran skulle miljöaspekten nog spela in. Skulle jag ersätta bokläsningen med läsning på läsplatta skulle jag passera ”miljögränsen” på fyra månader, ungefär.

    Gilla

  3. Tack Martin för länken till den långa och intressanta diskussionen i din blogg.

    Ett argument mot e-boken som jag tycker är vägande: ”jag önskar inte se litteraturen malas ned mellan fildelare och jurister.” – Problemet med upphovsrätt måste lösas. Inte bara en ekonomisk fråga, det handlar också om att veta vilken text man läser. Litteraturen får ju inte bli som Wikipedia där man inte har en aning om vem som egentligen är författare till det man läser.

    Ett annat viktigt argument är beständigheten hos formatet. Det går faktiskt attt läsa text på lerplattor och papyrusfragment som är flera 1000 år gamla. Kommer man att kunna läsa våra bokfiler om 2000 år?

    Som väl framgår av mitt inlägg är jag ambivalent – jag är i största allmänhet inte så förälskad i mina böcker att jag inte kan se dem som en dammig mängd papper ibland. Tycker att bokhyllor kan vara urtråkiga.

    Gilla

  4. Petter Eremiten

    Javisst kan bokhyllor vara tråkiga. Det beror ju på innehållet. En bokhylla med ett riktigt blandat innehåll, både skönlitteratur och facklitteratur, både klassiker och populärlitteratur, både gammalt och (relativt) nytt är intressant och fungerar som en magnet på mig. Jag tittar alltid på folks bokhyllor, när jag är hemma hos andra.
    Jag är också fascinerad av äldre böckers öden. Det är roligt, när man har köpt en bok på antikvariat att hitta den förre ägarens namnteckning. Ibland har jag också hoittat utförliga anteckningar.
    Som barn var jag fascinerad av hur böckerna luktade. När jag hade varit på biblioteket och lånat en trave, brukade jag alltid lukta på dem, innan jag började läsa.

    M v h

    Petter Eremiten

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s