Var en liten tur till Göteborg förra helgen, handlade julklappsböcker (vilket jag kommer att återkomma till!) och tittade på konst. Hamnade av en slump mitt i Göteborgs konstbiennal och en guidad visning av utställningar på flera platser i sta’n. Ibland har man litet tur! Jag är bara ledsen över att jag inte hade mer tid – hann inte alla utställningarna.

På Stadsbiblioteket visades orginalteckningarna till den norske konstnären Pushwagners bildnovell ”Soft city”. En lång serie bilder om en familjs liv i ett framtida dystopia där allt är reglerat i minsta detalj och alla människor lever sina liv regisserade uppifrån av någon (?) absolut makt. Oerhört suggestivt!  Jag köpte ”Soft city”, boken, på Göteborgs konstmuséum – vet inte var den kan beställas. En bok om Pushwagner kan beställas här.

I Konsthallens stora hall, som var helt svart och mörklagd, visades på 6 stora filmdukar 6 olika människor som berättade om sig själva. Var och en av dem berättade om sina två olika liv och identiteter. De kommer nämligen från en turkisk by där alla tror på reinkarnation. De har alltså två släkter, personer från det förra livet finns naturligtvis ibland kvar i byn. Vackert, mänskligt, förvirrande. Konstnären heter Kutluğ Ataman.