comments 7

Tematrio – tre mödrar

Tre mödrar i litteraturen … och i Lyrans tematrio.

1. Penelope. Telemachos mor. Hon har ensam uppfostrat honom från späd ålder. I Odysséen är han 20 år, börjar få skägg och är ganska kaxig mot sin mor, som ändå ständigt ängslas. T. har ingen far som kan inviga honom till männens värld – P. räcker inte till trots att allt hon gör har sonen som ändamål.

2. En grekisk mor till – Klytaimnestra, mor till Ifigenia. Hon förekommer i flera olika litterära verk. Modern som inte kan förlåta sin man att han offrade hennes dotter för att få bättre segelväder! Vilken mor skulle kunna det? Hennes hämnd är fruktansvärd. Det är kanske ändå litet anmärkningsvärt att hon inte har glömts utan skildras om och om igen. En vredgad moder glöms inte så lätt!MAria

3. Maria – de fyra testamentens mor och Birgittas mor i alla hennes uppenbarelser. Man kan tolka B:s uppenbarelser som moderskärlekens testamente. Läs skildringen av Jesu födelse enligt Birgitta! Det är så innerligt och rörande skildrat, så detaljerat, skulle inte ha kunnat skrivas av någon som inte fött barn själv. I ”Heliga Birgitta – I dig blev den store Guden en liten pilt” av Ebba Witt-Brattström kan man läsa. Finns att ladda hem på nätet men jag hittar inte länken. (attans!)

Maria hälsar på sin alldeles nyfödde son:

”Var välkommen min Gud, min Herre och min Son!”
Då började gossen gråta och liksom skälva för köldens och det hårda golvets skull, där han låg, vände sig sakta, sträckte ut lemmarna och sökte sin moders vård, och modern tog honom i sina händer, tryckte honom mot sitt bröst och värmde honom vid kinden och bröstet med stor glädje och moderlig medlidsamhet. Sittande på golvet lade hon sin son i famnen och tog med fingrarna varsamt om hans navelsträng, vilken genast skars av utan att vätska eller blod trängde ut. Sedan begynnte hon nogrannt att linda honom, först i linne, sedan i yllekläderna, varvid hon band kroppen, benen och armarna med en linda som var fastsydd i det övre ylleplaggets fyra ändar. Sedan svepte hon in barnets huvud i de två linnekläden som hon hade till hands för detta ändamål.

Annonser

7 Comments

  1. Vad roligt att få följa med till antiken! Klytaimnestra har alltid fascinerat mig. Det måste finnas mycket bakom hennes vrede, kan man tänka. Inte nog med att maken Agamemnon offrar dottern Ifigenia – han gör ju det för att få vind och kunna hämta hem K:s syster! Det är ganska komplicerat, det där!

    Penelope har jag också tänkt mycket på, men mindre som mor, och mer som den kvinnan som väntar i 20 år på att maken ska komma tillbaka.

    Och vilken fin text om Maria i Birgittas uppenbarelser. Jag har inte läst den tidigare, men du har rätt i att det knappast skulle kunna vara skrivit av någon som inte fått egna barn. Hade inte Birgitta nio stycken?

    Gilla

  2. Det var fina klassiska mödrar du fått ihop!
    Jag var tvungen att läsa på lite för att påminna mig om Klytaimnestra, och hon gjorde ju helt rätt. Från Klytaimnestra är steget kort till Elektra, och nu blir jag sugen på att läsa om lite Sofokles och sånt. Vilken kraft de gamla myterna har.

    Gilla

  3. Det är mycket riktigt så att i de allra flesta kommentarer till Odyssén skildras Penelope bara som den övergivna makan. Men Homeros har ju gett ett mycket rikt porträtt av henne – hon är inte bara den längtande, väntande utan också en kraftfull husmor och mor som försöker värja hemmet och sin son mot fientlighet. Relationen mellan mor och son är subtilt skildrad – man måste vara litet lyhörd och uppmärksam bara. Telemachos är ju hotad till livet och P är utom sig av oro när han plötsligt är försvunnen utan att hon fått veta något.

    Visst är Klytaimnestra en härlig figur! Så beslutsam och våldsam. Jag har inte fördjupat mig men det är lockande att ägna litet tid åt att göra det!

    Sen förra sommaren har jag haft en ganska intensiv antik-period. Har tom börjat försöka lära mig klassisk grekiska. (Det går litet trögt …) Jag är fortfarande helt fascinerad, det känns som om man har en hel massa att ta igen – en enorm litteraturskatt ligger bara där och väntar. Det blev litet 1300-tal också. Dante, Petrarca och grabbarna. Birgitta slank med, man måste få litet kvinnligt perspektiv.

    Ebba Witt-Brattströms Birgittaantologi finns att köpa på adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172970685. För 93 kr! Väl använda pengar. Witt-Brattström har tagit med sådana texter som inte brukar vara med i mer religösa Birgitta samlingar. (Svenska Akademins utgåva exvis) Och förordet är mycket intressant.

    Tack för era vänliga kommentarer!

    Gilla

  4. Jag skulle gärna läsa Witt-Brattströms bok. Jag tycker mycket om hennes sätt att skriva om litteratur, och hade bland annat stort nöje av hennes avhandling om Moa Martinsson.

    Spännande förresten med en ”antik period”. Periodvis har jag också läst mycket (framför allt pjäser) från då, även om det inte är min favoritperiod i historien. Fast Sofokles – honom skulle man läsa oftare. Men jag är för lat för att ens fundera på att lära mig gammalgrekiska.

    Om du gillar 1300-tal och ”bara” har läst litteraturvetenskapliga texter, men vill bredda dig lite, så kan jag verkligen rekommendera Michael Nordbergs böcker om renässans och medeltid. Särskilt boken ”Den dynamiska medeltiden”. Mycket Florens i den, kan man säga. (Han har skrivit en annan bok om svensk medeltid också, ”I kung Magnus tid”, och där finns en hel del Birgitta där med.) Men du kanske redan har läst Nordberg.

    Gilla

    • Har inte läst Nordberg – tack för tips! Ska absolut kika på vad han har skrivit vid nästa bibliotekbesök. 1300-talsintresset kom sig av att jag läste Petrarcas kärleksdikter, ”Canzoniere”. Fastnade, har så svårt att förstå hans sätt att tänka trots att dikterna är uppriktiga och intensiva i känslan. Det är intressant att försöka tränga in i ett främmande tänkesätt – Birgitta och Petrarca var nästan exakt jämngamla, vistades samtidigt i Italien men träffades aldrig.

      Gilla

  5. Helt underbara mamma-texter du valt. Nu blev jag sugen att läsa gamla greker och litteraturhistoria.

    Gilla

  6. Jeg har sett filmen – Chocolate – og den er også veldig fin :) Men boken kan anbefales på det varmeste :)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s