kommentar 0

Om autenticitet II

Jag hade fel – det äldsta bevarade manuskriptet av Illiaden & Odysséen är från 900-talet inte 1100-talet. Enligt Sture Linnér, Homeros.

Vad vi vet (fortf. enligt Linnér):

  • att Homeros båda verk framfördes av rapsoder som hade skiftliga versioner
  • att man kopierade verken men också skrev ned dem i samband med framförandet
  • att skrivna versioner existerade från och med ca mitten av 500-talet f.Kr. Då framfördes Illiaden och Odysséen vid de Athenska festspelen vart 4e år. Dock vet vi inte vad dessa skrivna versioner innehöll.
  • att lärda forskare vid Alexandrias bibliotek, utifrån textkritisk forskning, sammanställde en ”standardtext” ca 300 – 250 f.Kr.
  • att det finns otaliga fragment av Homerostexter i diverse arkiv
  • att det i Venedig finns kvar en komplett Homeros-handskrift från 900-talet e.Kr. Med marginalanteckningar.
  • att dessa marginalanteckningar är grund för en omfattande Homeroskommentar från 1100-telet e.Kr.

Men, summan av kardemumman är, om jag förstår Linnér rätt, att vi omöjligen om en enda rad i verken kan påstå att just den innehåller den individuelle skalden Homeros egna ord. Eftersom verken under lång tid levde vidare i muntlig form (även efter den första nedteckningen).

Så är det – det känns som att ha fått en rejäl snyting, bara att slicka i sig.

Bild från The Metropolitan Museum of Art: Det äldsta bevarade fragmentet av Odysséen, 285-250 f.Kr. Från sång 20. Det innehåller 3 rader som inte finns i nuvarande standardtext.
Läs mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s