Jag ligger med fot i högläge och läser ”Strändernas svall”. Stukat foten.

Minns den som en mer engagerande bok än vad jag tycker nu. Kanske för att allting är så bekant. Jag har haft med mig Eyvind Johnsson alla gånger jag har läst Odysséen – och Odysséen är med när jag läser om EJ’s Odysseus. Men vissa vinklingar är geniala.

Friarpartiet försöker medvetet, med utplundring och latent hot om våld, svälta ut Odysseus lantgård. För att Penelope ska mjukna och alliera sig med någon av dem så att vissa ”reformer” kan införas. – En variant av Friedmansk chockterapi!?

Penelope och Evrykleia satsar på att överleva genom att starta en framgångsrik väverirörelse, där en stor del av kvinnorna på Ithaka engageras. I smyg, trots friarnas kontroll av in- och utförsel. De förhindrar på så sätt den ekonomiska kris som skulle göra Penelopes gifte nödvändigt.