Var på en koncert i Marinmuséets vackra galjonshall denna regniga lördagseftermiddag. Per Tengstrand spelade Mozart, Beethoven, Schubert – mycket känsligt och nyansrikt. Efteråt gick jag ett varv genom museishopen, slötittade och (!) får ögon på en bok: ”Kvinnliga sjömän – finns dom?”. Ett gammalt minne börjar röra sig i bakhuvudet; var det inte någon kvinnlig forskare som för länge sedan ringde och frågade om min tid som sjöman? Visst skrev jag ihop något och skickade till henne? Jag bläddrar litet, boken är full av citat. Och – jo – det här är väl mina ord:

När jag läser igenom min text inser jag att det är just ett sjökvinnoliv jag har skrivit om. Jag har hållit mig hårt till den vinklingen. Jag hade kunnat skriva en berättelse om ett sjömansliv också. Det hade blivit delvis en annan historia, också den sann
…

Det var omtumlande att plötsligt stöta på sitt gamla sjömansliv – som att bli ”teleporterad” till 80-talet och till något maskinrum därute på havet.  Och att läsa sina egna ord i tryck! Jag hade totalt glömt det där telefonsamtalet och det jag skrev – det är en ren slump att jag hittade boken. Sent omsider, måste man säga, den kom ut redan 2005.

Litet senare satt jag och läste över en bit mat på en krog men fick ge upp efter en stund – tårarna började trilla. Jag blev så rörd och så stolt över att få vara med i en så fin bok och för att någon har lagt ner så mycket möda på att berätta om oss. Till min förvåning är minnena från den tiden fortfarande starka. Det är faktiskt 20 – 30 år sedan. Det är starkt att möta de andra tjejerna, vi träffades ju nästan aldrig därute eftersom vi var så få. Det är lätt att känna igen sig också i deras berättelser trots skillnad i ålder och jobb.

Ingrid Kaijser, som forskaren och författaren heter, gjorde en grundlig undersökning – boken bygger på 57 intervjuer av kvinnliga ombordare. Dessutom har hon fått brev, mejl och dagböcker. Jag har bara hunnit läsa litet här och där men får intrycket av en mycket väl genomarbetad och levande skriven skildring av en liten grupp kvinnor med speciella erfarenheter. Hon vet vad hon skriver om, jag har hittills inte hittat något faktafel eller fel teknisk term, sådant är viktigt. Det är också en vacker bok med fina illustrationer, både teckningar och foton. Hon har med rätta, blivit prisbelönad för den.

Boken finns i handeln och på större bibliotek.

Ett till citat. Maskinist, f 1957:

När man lever med så mycket män i en manlig miljö verkar det mycket enklare om man tar till sig det här manliga och man liksom, utplånar sin egen kvinnlighet. Men jag har varit mycket noga med och är fortfarande noga med att behålla min kvinnlighet, att inte förlora den på vägen någonstans för det var väldigt lätt att man gjorde det.

Maskinist, f 1948 (gissa vem det är!) skriver:

Att höra en stor långslagig, direktkopplad tvåtaktsdiesel dra igång … det är många ton stål som sätts i rörelse … ett djupt rytmiskt rytande … jag älskade mitt jobb.

Tack, Ingrid Kaijser!